Thursday, November 30, 2006

Bilden vill inte laddas upp!



Först är det miljöförstöring 2006 som är på gång, efter det blir det ett sjudundandes ryck mot mobbing och innan det så var det säkerligen snack om fågelinfluensan och hur den skulle döda allting i hela världen i ett enda svep. Möjligtvis att den skulle skona en elefant eller två. Detta på grund av att influensan säkerligen inte biter på dessa titaniska bjässar från förr. Härliga bjässar de där elefanterna. Om än slappa, jag menar de står ju bara där och ser gosiga ut, kanske tar en tugga mat och sover middag i en tjugotre timmar i sträck.

Grejen är den att nuförtiden så överdrivs allting till så ohyggligt stora proportioner att det börjar bli löjligt. Den senaste trenden är tydligen att allting är radioaktivt. Det man nu får lära sig den hårda vägen är att radioaktivitet inte fungerar som den gör i serietidningarna. Tydligen kan man inte bli biten av en radioaktiv spindel eller explodera i ett laboratorium och bli smidig respektive grön. Nej, man coolar vippen ifall ni inte visste det. Detta hände en stackars rysk agent nu i början av veckan.

Varför är detta överdrivet? Jo, sen denna nyhet spreds som en löpeld så har allting hunnit bli radioaktivt. Bara i veckan har Metro varit det, tillsammans med två stycken plan på Arlanda. Så, om man ska ta allting man läser seriöst så är ens dag enligt följande:

Stiger upp på morgonen och dricker kaffe med radioaktivt grädde. Därefter går man hemifrån och börjar sjunga på ”I’m singing in the rain”, för det regnar trots allt. Detta resulterar i grava brännskador då regnet är surt på grund av miljöförstöringen. På vägen till jobbet så halkar du på en blöt fläck, det saknas en ”Caution: Wet Floor” skylt, så du stämmer tillverkaren av fläcken och blir stormrik. Väl på jobbet så blir du attackerad av en galen ko som tuggar fradga, den är beväpnad med en kyckling smittad med någon sorts livsfarlig influensa. På grund av detta hamnar du på sjukhuset, vilket givetvis är smittat av både MRSA och vinterkräksjukan. Du sätter på tv:n och ser folk sola nere i skåne, det är november och folk blir härligt gyllenbruna på stranden. Du vaknar och inser att du somnat i tidningen ”Aftonbladet” och drömt om löpet. Allt som saknades var att Carola kunde sjunga julsånger, trots att hon var hes.

Nä, nu ska jag hjälpa en vän att bära en radioaktiv TV.

Monday, November 27, 2006

Hmmm



Har faktiskt egentligen ingenting att skriva om, men det brukar ju inte hindra mig. Enligt nya rön får jag egentligen inte blogga från jobbet, vilket jag tycker låter helt sjukt. Varför skulle jag inte få göra det? Visst att dom inte vill att jag chattar med BigBreastedBaby_89, det kan jag köpa, men att blogga? Det enda jag gör är ju att surra skit med mig själv om ingenting till mig själv. Eller, någon gång då och då får jag förnämnt besök av någon skön människa med en aptit för mitt leverne. Det uppskattas faktiskt (kalla mig Gustav Brunnäsa).

Vad gjorde jag i helgen? Kör en snabbrepetition:

Fredag: Trodde jag skulle dö vid 20:00, sov i en soffa tills klockan 03:00, rullade hem och sov lite till.

Lördag: Vaknar klockan 11, kommer på att jag ska hjälpa en vän att flytta (köpt lägenhet med sin dam, sablar vad vuxet). Kommer till hans lägenhet som ett yrväder med ett höganäskrus runt halsen (något sånt) runt 12 snåret. Då har de redan flyttat det mesta så jag ställer mig och ser dum ut. Sen bär det av, vi åker fram och tillbaka och fipplar med soffor (läs: jag tittar på medans de större barnen bär) och sängar. Jag får adoptera en soffa som är upplagd på blocket, vilken nu står i min lägenhet. Det soffan får mig att inse är följande: Min vägg i lägenheten är sned. VEM FAN HAR EN SNED VÄGG?! Kunde knappt sova igår på grund av detta. Soffjävel.

Tack för soffan Carl.

Appropå min låtförfrågan (Tack för hjälpen Anonymous, fast det gav mig ingen video involverande ett ägg) så tror jag att den heter "Starlight". Vilka som har gjort den är fortfarande ett gigantiskt frågetecken. "Varför?" undras runt om i detta avlånga land. Jo, det ska jag berätta: Det finns tydligen en grupp vid namn Muse som har gjort en nyare version av Starlight. Detta är den enda versionen av Starlight som går att hitta och den suger! Eller, suger vet jag inte riktigt, för jag lyssnade bara i 2 sekunder och insåg att det var fel låt. Jag tror det var gitarrer inblandade, kanske även en trumpet. Och trumpeter är ingenting som jag går igång på.

För att summera: Min helg var lika rolig som att byta strumpor och jag vet fortfarande inte vilken låt jag menar.

Wednesday, November 22, 2006

När Simon kallar...



Nu har Simon sagt att jag ligger efter, då är det fan illa. Det är ungefär som att haren kommer ikapp sköldpaddan (alla vet att sköldpaddan är grym). Jag har alltså just liknat mig själv vid en sköldpadda, dags att söka hjälp. Jag menar vad kan en sköldpadda egentligen? Slappt djur som bara sitter där och käkar sallad och hånar hela ens existens. Man ser det ju på dom!
"Höhö, jag sitter här och mumsar mat... Som du har köpt... För dina pengar som du surt har arbetat ihop medans jag legat här hemma och bara sett grön ut. Smaskens, tummen upp för salladen förövrigt!"

Förövrigt undrar jag hur ett land som Sverige (förvånansvärt med i tiden faktiskt - vi har trots allt TV) inte kan ha förbud mot tidelag. Hur i helskotta kan det vara lagligt att ligga sked med en gris? Eller klä ut den i underkläder och ta foton? Ännu viktigare är kanske att ställa sig frågan:
Varför har jag tänkt på det?

Men nu till kritan, jag har försökt hitta en låt. Det var en gammal dänga som gick flitigt för några somrar sedan. I videon så var det ett ägg tror jag. Möjligtvis en gubbe som såg ut som ett ägg. Konstigare blir det, ägget hängde nämligen med en råtta. Den kan ha hetat "Bo", men jag är osäker. Detta radarpar byggde en raket och åkte till månen.
Hela grejjen med detta är att när jag söker på google efter "ett par år gammal video regisserad av en psykopat med halucinogentrippar" så hittar jag ingenting, inte ens en låttitel.
Jag blir tokig på detta och försöker febrilt komma på vilken låt det är. Jag har ryckt av ett par tussar hår från skallen och börjar nu se ut som en kamel med hårproblem. Detta är föga attraktivt och snart har jag inte längre användning för min hårfön.

Frågan är varför många videos är så "artistiska" och helt flippade nuförtiden? Tacka vet jag Alice Cooper med Poison. Där var det nakna tjejer och kedjor inblandade, vad var det för fel på det? Nä, nuförtiden ska vi ha antiloper med ett par produktplacerade Nike skor på sig i videon. Gärna en mössa som det står "Hip Hop" på också. Fantastiskt vad man kan göra med den nya tekniken! Talande kossor, steppande mimare och björnar som slåss med järnrör! Vafan, vad hände med en naken tjej i all enkelhet? Ja justfan, Britney gifte sig, det är där skon klämmer.

Undrar förövrigt fortfarande vad låten hette!

Friday, November 17, 2006

Nu har det flippat helt



Suttit och lekt lite i paintbrush under dagen. Rudolf är onekligen bitter, vilket jag inte är. Det har florerat vissa rykten runt om i staden, dessa har nått ända till Shanghai. Dessa rykten säger att undertecknad är bitter. VADÅ BITTER?! Jag är glad som en lärka, skiner som en sol och lyser upp det mörkaste av miljöer. Om jag vore en lampa skulle jag inte vara lågenergi, det skulle behövas ett helt jävla kärnkraftverk för att driva mig! Jag är så glad och uppåt att jag får Bamse på uppåttjack att framstå som en ledsen björn. Så glad i hågen är jag, att allting är tipptopp och jag gör tummen upp 50% av min vakna tid! Tjohej och så vidare!

Nu till varför jag anser att världen förtjänar att vara som den är;
Jag hittade en intervju (läs chat) med en jävla stolle. Alltså, den här killen är så tragisk att om Shakespear skulle skriva en pjäs i dagsläget så skulle han få huvudrollen. Förhoppningsvis skulle han coola vippen i första scenen, antagligen som någon sorts martyr. När jag var i hans ålder (16 tror jag) så försökte jag komma på bästa sättet att slippa en lektion utan att det fick konsekvenser. Den här snubben är så blåst att han försöker bli känd på att vara ett rikspucko? Det funkade dock för Robinson Robban, men inte ens han kom upp i den här nivån av ointelligens. Och Robban har typ streakat Nobelfesten, det säger rätt mycket.

Ett guldkorn i intervjun (Var svårt att hitta) måste nog vara följande:

Emla92 säger: Till Sanna sa du att du var 'Mark in da motherfucking park' men nu är du bara 'Mark in da park'. Gillade inte tv4 det där motherfuckandet? (:

Mark in da park säger: jorå hehe, asså Mark In da muthafuckin' Park e bara ett rim på namnet, för det är och har allti varit Mark In da Park ;)

SEN NÄR RIMMAR MOTHERFUCKING MED PARK!? AAAAH! Panik! Inte bara panik, utan skogstokig, rent utav vild panik! Vore jag en struts skulle jag inte nöja mig med att stoppa huvudet i marken. Nej, jag skulle försöka gräva mig ned till jordens mitt bara för att slippa eländet! Hellre brinna i ett härligt hav av magma än att försöka utstå det man får göra här uppe med alla kändiskåta rackare! Förövrigt rimmar rackare på stackare, vilket antagligen var det jag menade.

OCH VARFÖR HAR HAN EN PRISLAPP PÅ KEPSEN!? Fan vad förbannad jag blir.

Wednesday, November 15, 2006

Ohoj (som i hälsningsfrasen, inte chokladsåsen)



Här sitter jag nu på jobbet och är lite tidig så jag tänkte uppdatera. Varför är jag tidig undras runt om i landet, jo det ska jag förtälja. Jag är sjuk ska ni veta, fast inte så där dödssjuk som man kan tro. Igår mådde jag ungefär som Peter Forsbergs fötter (helt åt helvete) så jag fick vackert gå upp klockan 06 i morse för att se om jag orkade jobba eller inte. Jag kände att om jag mådde som jag gjorde då så skulle jag orka, så jag hoppade över att sjukanmäla mig och åkte till jobbet. Så här sitter jag nu och kallsvettas och börjar ångra mitt val. Tror dessutom det kommer eskalera under dagen och att jag i slutändan bara kommer vilja lägga mig ner och dö. Man får ta det negativa med det positiva: Jag har Bafucin, te och kaffe bredvid mig. Jag tror jag kanske kommer överleva trots allt!

Och nu till varför jag egentligen uppdaterar (nä, det var inte bara för att fiska sympatiröster), jo, det var så att jag läste en liten notis i City. I denna lilla notis stod det att två stycken hade pussats lite på ett plan och blivit tillsagda, upprepade gånger. Sista gången så sa kabinpersonalen något i stil med: "Slutar ni inte så får det konsekvenser". Tydligen slutade de inte (OH NO!). Detta resulterade tydligen i att de blev arresterade när de landade och riskerar nu tjugo års fängelse. SKOJJAR NI MED MIG!? Någonting är ju helt seriöst fel med detta och jag tror att artikeln råkat glömma bort en eller två meningar i stil med:

* De hade även ballonger fulla med knark i alla kroppsöppningar.

* När polisen hade gjort en närmare undersökning visade det sig att paret i själva verket var Usama Bin Laden på en kärlekssemster med sin nya pojkvän.

*Det visade sig att dessa två hade skrivit manuset till "Mördartomaterna" (ruskigt dålig film)

Eller, de kanske var seriella pussare som alltid pussades överallt. Och detta är ju anstötande om något! Bara för att flygpersonalen inte får nå'n action ska ju inte detta gå ut över ett stackars par! Vad är härnäst?

"Eh, du får inte gå på toaletten mellan 09:00-11:00, för då visar vi filmen. I finkan med dig!"
"Du... VAFAN ÄR DU SKALLIG!? I finkan med dig!"
"Ursäkta mig herrn... Äh, det var inget... I finkan med dig!"

Helvete, så smakar mitt te äckligt också.

Sunday, November 12, 2006

13/11 - Ingen har hört av sig



Jag har finurlat lite på det här med ordspråk. Jag kom att tänka på det efter att jag råkat göra en sån där grej de gör i skräckfilmerna. Det som hände var att jag satt framför datorn och diggade till nån fet musik (typ Carola) då jag hörde ett mystiskt ljud i lägenheten. Jag brydde mig inte med om detta, eftersom mystiska ljud uppstår ibland. T.ex. då en fluga sätter på microvågsugnen eller ett spöke får för sig att spela bongotrummor.

Till poängen, ljudet uppstår igen och jag glider för att kika vad det är som står på. Första man gör är ju att kolla att dörren är låst, det var den inte. Om det vore en skräckfilm skulle jag alltså tagit av mig ett klädesplagg och skrikit "HALLÅ" och kikat i alla skrymslen som fanns, kanske t.o.m. tagit en dusch. Men, ett vettigt ordspråk är trots allt "Curiosity killed the cat", så jag tänkte att det var lika bra att sätta sig vid datorn igen. För att göra en lång och ointressant historia kort (för sent) så hände ingenting. Ingen ringde och sa "I'm under your carpet" på en dålig svensk-engelsk dialekt och det var ingen grön slimehög som försökte äta upp mig.

Vart vill jag komma med detta? Jo, det finns några saker folk säger som jag aldrig kommer att förstå. Ett av detta är "Här ligger en hund begraven". Hur fan kommer man på något sånt? Det är ju bannemig helt sjukt och någon måste ha snortat så mycket kola att näsan trillat av.

- "Enligt rapporten så ska han ha snubblat på sitt eget skosnöre och råkat trilla, ett flertal gånger, på en kniv"
- "Hmmm, här ligger en hund begraven"
- "Vad i helvete pratar du om?"
- "Nä, alltså, det ligger en hund begraven där borta. Kolla själv"
- "Hmmm, "Vila i frid Pongo Pungslickare", du har fan rätt! Här ligger en hund begraven!"

En annan sak som jag undrar över är "Ugglor i mossen". Vad fan har en uggla med saken att göra? Och varför i mossen? Antar väl att ugglor bor i mossar.

- "Något är på tok..."
- "Ja, jag anar ugglor i mossen"
- "Nu pratar du galet igen"
- "Nej alltså, jag tror det finns ugglor i mossen"
- "AAAH! Livsfarliga ugglor! SPRING!!!"


Finns säkerligen en massa fler ovettiga saker, surt sa räven t.ex. Fast han gillar ju inte rönnbär. Men vem fan gör det?

Thursday, November 09, 2006

Jag är bara lat



Allas vår favorit, fröken Linda Rosing är på språng igen! Detta är en sak jag tänkte nämna för väldigt länge sedan (då jag läste artikeln). Hon är ju för söt den där bröstmanipulerade kvinnan med en sammanlagd IQ på roten ur sextiofyra. Det vill säga att allt hon förstår är att hon måste andas för att leva, vilket jag tycker summerar det hela ganska bra. Nä, nu var jag elak. Hon har ju trots allt böjbara tummar tillskillnad från våra goda vänner aporna. Så hon kan säkert använda en hammare också.

Det som står i artikeln i kort är att hon fördömer Bingo (ja, han av de många som får oförtjänt mycket sex) för att han påstår att hon knarkar. Dessutom säger hon att han tycker illa om henne för att hon försöker frambringa baksidan av att vara en modell. Det är nu man tänker:

"Ok... Så han hatar henne för att hon försöker... Ok... Men... ATT KNARKA ÄR POSITIVT ELLER?!"

Det är här man tappar all kontroll över sig själv och vill uppfinna en potatisbössa, en sån där som skjuter potatis. Sen vill man peppra potatisar överallt samtidigt som man sparkar vilt omkring sig och skriker svordomar på full volym. Någon sorts avreaktion behövs efter att ha läst något så urbota korkat och motsägelsefullt.

Dessutom, efter lite detektivarbete, så ser man ju helt klart att hon knarkade för lika mycket pengar som en låginkomsttagare får i bruttolön. Här sitter folk och klagar på att jeppe nummer ett har haft olaglig städhjälp och att jeppe nummer två tjänar för mycket pengar. Ska ni klaga på något, klaga på att hon gjorde av med en obskyr summa pengar (på knark) under ett dygn! Hennes fyllekebaber lär kosta mer än vad jag tjänar på en månad.

Hon gjorde inte ens något för att få pengarna, hon bara var. En politiker (de som är mest på tapeten när det gäller jantelagen) kommer inte ens undan med att käka en hallonbåt när han letar gott plockgodis. Men Linda, ja hon ska knarka för åtta jävla lökar på tjugofyra timmar och vara älskad kontra hatad av hela Sverige.

Appropå intelligens;
Födelse av en INTELLIGENT varelse

Smartare än Linda? Vem vet, vem vet.

Ahum


Bara jag som ser ett könsorgan i ovanstående Picasso-tavla?

Fan vad dålig jag är på att blogga. Fortsättning följer, ungefär som i Batman.

Friday, November 03, 2006

För det var fint vääädeeer



Världen är tydligen sakta men säkert på väg att gå under och vi kommer inte få äta fisk efter år 2048. Tydligen inte pingviner eller isbjörnar heller, för dom kommer drunkna. Eller svälta ihjäl eftersom fisken försvinner, men vi får se vilket alternativ som kommer först.

Eftersom världen är som den är och vädret har varit som det varit så har jag en del att klaga på, precis som alla andra har gjort. Jag är bara lite sen eftersom jag är slö. Det som händer är att jag jobbar under onsdagen. Det jag gör under dagen är att jag retar alla som inte införskaffat vinterdäck, SMHI har ju trots allt varnat för snön i ungefär tre dagar. Det sköna med Stockholmare är dock att vi tydligen inte bryr oss om detta och skiter i att byta däck. Jag får skjuts hem från jobbet, i en bil utan vinterdäck. Mycket trevligt.

Vi sätter oss i bilen och har blivit varnade ungefär 200 gånger om att det är halt. Det har ringt folk till höger och vänster och radion har proklamerat världens undergång ett par gånger. Det här kvittar, så vi kör i väg. I första rondellen vi hittar så åker vi in i trottoaren, rätt lyckad start. Lite senare, på samma väg, så håller vi på att köra i diket. Det är här jag börjar bli lite orolig för min framtid som en levande organism.

Vi kommer upp på motorvägen, E4:an norrut, och där tar det stopp. Det är så mycket trafik och bilar längs vägkanten att det helt seriöst ser ut som en scen tagen ur "War of the Worlds" eller "Independence Day". Det enda som saknas är folk som springer runt med händerna i vädret i vild panik, nu händer dock något som gör att jag vill göra just så. På radion så börjar Stenmarcks låt spelas. Ni vet den där "Jag kommer inte heeeeeeem ikväääääääääll", rätt passande faktiskt. Så nu sitter jag där och diggar en låt som jag hatar som handlar om vad som händer, för jag vet att jag inte kommer komma hem.

Ett litet tag senare, efter ungefär en och en halv timme, stöter vi på nästa festliga problem. Vi råkar åka in i en återvändsgränd av bilar som har fastnat på grund av halkan. Så nu sitter jag och tittar på massa stressade människor som puttar sina bilar hit och dit. Det slutar med att jag måste hoppa ut och putta på vår bil för att få igång den. Detta går inte, vi sitter fast. Det är nu jag börjar sammarbeta med lite andra människor och vi puttar bilar hejvilt! Efter mycket stönande och stånkande så kommer jag och två andra människor därifrån i våra bilar. Fantastiskt tänker jag och fortsätter nynna på att jag aldrig kommer komma hem.

Ungefär 3 timmar efter jag lämnat jobbet så kommer jag in till stan. Jag går och tar en öl med några vänner och har lite trevligt. Sen ska jag hem. Bussarna har tydligen slutat gå, vilket suger ganska kraftigt för jag inser detta först efter 30 minuters väntan. Dessutom jag börjar bli kissnödig. Jag går ner i tunnelbanan och tar den. Efter 5 minuter på T-banan är jag så kissnödig att jag har gått ner i spagat med benen i kors runt en stolpe. När jag äntligen kommer upp ur tunnelbanan så tror jag att jag ska explodera. Det sköna med det här är att jag går framåt, halkar till och åker lite bakåt. Så, för att summera så går jag två steg framåt och ett steg bakåt och håller på att bli lönnmördad av min blåsa. Känslan när jag väl var hemma är svår att beskriva, men nu vet jag hur en riktigt nödig val känner sig. En lärdom det också.

På morgonen ska jag ta SL-bussen till jobbet (nähä?), missar den första med 2 minuter (SURFUCKINGPRISE!) och nästkommande är 15 minuter sen (vädret tänker jag). När jag kommer på bussen och den börjar köra så hör man chauffören i högtalarna:

"Ursäkta att jag var sen, men det uppstod ett missförstånd".