Positivitet

Hej hej hallå dagboken. Öh? Jag mår toppen idag. I går kväll fick jag för mig att äta en av dessa förbaskat smaskiga "Euro shopper" lasagner. I dag har jag ont i magen och mår illa, jag tror nog jag skyller på föregående nämnda objekt. Jag sov som en prins i natt, vaknade en 5-6 gånger av att jag trodde jag var försenad till jobbet. Jag drömde även om detta, en helt makalöst galen dröm.

Jag drömde helt seriöst att jag var på väg till jobbet och klev av bussen vid Norrmalmstorg. Det var väldigt mörkt, ungefär som om det vore natt. Det var kolsvart det vill säga. Härifrån skulle jag tydligen byta buss så jag började flanera åt riktningen till nästa busshållsplats. På vägen stöter jag på en del äldre människor som står i en klunga och jag ursäktar mig för att komma förbi. Dessa svarar:
"Nä, vi tänkte bygga om här", trots detta tränger jag mig förbi och säger "Haha, roligt". Deras svar på detta blev att säga "Han luktar tortellini och pizza" inom gruppen. Jag menar, what the hell? Varför skulle jag lukta tortellini och pizza?

När jag kommer till busshållsplatsen jag skulle till står min mor där och väntar på en buss. Vi pratar lite och hon säger att folk som ringer in på jobbet klagar på att jag inte svarar tillräckligt snabbt. Därefter försöker jag få henne att förklara vad hon menar medans hon undviker att svara och pratar om helt andra saker. Hon förtäljer bland annat att klockan är 00:00, efter en snabb titt på mobilen (min gamla Nokia 5110) så ser jag att detta stämmer. Mors buss kommer och hon åker i väg. Det konstiga med detta är inte bara att mamma är ute och åker buss vid midnatt, nej då, busshållsplatsen finns egentligen inte och jag är inte vid Norrmalmstorg utan vid S:t Eriksplan.

Nu ska jag hem för att sova, ska ju trots allt upp till jobbet imorgon tänker jag. På vägen hem stöter jag på en ombyggnadsplats där folk har fest. Där ser jag en gammal "bekant" (kände knappt killen) och hans vänner. En av hans vänner har jag tydligen slagit hårt på armen tidigare under kvällen och han ska spöa skiten ur mig. Han är stor som ett hus och börjar försöka bråka. Jag vill bara hem, jag ska trots allt sova. Efter lite munhugg så utbryter handgemäng och han försöker puckla på mig i ansiktet varpå jag säger "Inte ansiktet, jag ska jobba imorgon". Efter mycket om och men (när man drömmer är man alltid Karate Kid på uppåt-tjack, så det finns inte en chans i världen att han träffar) så frågar min "bekanta" vad vi håller på med och jag svarar att hans polare försöker slå mig i ansiktet och jag måste jobba varpå han svarar "Jobbigt läge, lycka till". Här inser jag att jag drömmer och lyckas vakna.

Helt bizarrt att jag insåg att jag drömde först där. Det var inte konstigt att jag luktade pizza, det var inte konstigt att min mamma åkte buss, jag tyckte inte det var konstigt att dom där gamlingarna som skulle bygga om faktiskt byggde om och det var inte konstigt att jag hade fått för mig att åka till jobbet vid 12 på natten, nej nej. Det som var konstigt var att han önskade mig lycka till? Vaknade gjorde jag däremot och klockan var 01.00 typ. Needless to say så sitter jag här och ser ut som en zombie med en sjukt stylad frisyr (regnar ute).

Om Freud fick analysera min dröm skulle han sagt att jag behövde sex. Det gör han alltid.